SOMETHING VAGUE

igår åt jag sockervadd och popcorn. åkte balder och slänggungan. bland annat. det var fint. och gratis. just kunde jag ha varit i stockholm, och det känns kasst. så jag är himla tacksam att catti vill distrahera mig senare idag.

videon är fånig, men låten. åh. ge mig, allt.
nu ska jag till mormor och bli ompysslad. tänka sig, hade mina föräldrar inte haft bröllopsdag hade jag kanske varit påväg till stockholm senare ikväll, som sofie är.

leonié i rummet mitt emot har skaffat mig en facebook idag. hon har lärt mig vad P.Y.T. i Justice D.A.N.C.E. låten betyder (pretty young thing) . Jag har skrattat och druckit te och lärt mig saker och ting. flera stycken plus idag alltså.

åh, spännade rubrik? men det blir inte mer än så, för i källaren på skolan har jag ingen musik i öronen. jag är inte lika tom, känns det som. eller så är jag fortfarande tom men jag försöker dölja det så hårt genom att vara upptagen med saker så jag inte märker det. som igår, då var jag och sofie hos två och treor i båstad. jag var lite påverkad och ville dansa. men åh, jag kände ju inte dem. kunde inte bara börja tokdansa där, då. men det hade varit roligt. sen har jag pratat och försökt kontakta mig med mina klasskamrater. sånt är svårt. imorgon ska en tjej som heter emma läsa upp mitt personliga brev inför klassen. det hade jag inte räknat med. där står det att jag hatar helsingborg, men bara lite. men ändå. åh. jag trodde inte att det skulle läsas upp för alla. jobbigt. annars vet jag inte så mycket. rummet känns rätt mysigt nu alltså. fast jag saknar att se på film. och det känns ändå ganska okej att stockholm inte blir av. världen går inte under och på lördag blir det jag och catti i mitt tomma hus.

jag är helt tom. jag har inte ork till någonting. precis som igår. helt tomt. en iskall hinna runt om min kropp som inte vill försvinna. min kropp skriker desperat efter någon som håller om mig. och mina fina föräldrar har kommit på en idé som gör stockholm jättemöjligt. men jag känner inte något speciellt. skönt att det kanske blir av. men ändå inte? ska jag må så här där är det inte värt det. vill dem ens ha mig där? vill jag ens ha mig själv där? jag vill jag vill jag vill jag vill jag vill att någon ska vilja ha mig där. så kanske jag slutar känna mig så tom och så långt ifrån den närhet som behövs.

(tack catti.)


ett litet rum. att säga helt okej vore en underdrift,. det måste bli bra!!!

jag är hemma. hemma i helsingborg nu. tänker på apelryd. det är så märkligt, allt! jag har det lite sisådär med att prata med folk om ingenting. jag kommer aldrig på något att säga. så då blir jag tyst. jobbigt, då blir jag blyg och mesig. jag har varit så nära tårar vid flera tillfällen. till och med mitt vid maten, eller på en lektion. sånt där när man känner sig så ensam fast man sitter med flera människor. men såklart fick jag skärpa till mig. det är sånt ju. man måste.men jag vet inte. det kan bli bra. jag vet inte än. jag får se om två månader eller något, som tyska leonie sa.

nyss fick jag ett alldeles utmärkt sms från älskade peder, fantastiskt. och imorgon ska jag handla viktiga saker med min fina mami. jag tror hon ska köpa mig en ny mobiltelefon eftersom min är inne på sista versen som man säger. jag vet inte, allt är så konstig, skumt, knäppt, märkligt, annorlunda och ovant att jag inte vet var jag ska ta vägen och jag vet inte vad jag ska säga mer. jag behöver lite sömn och min kudde. imorgon kommer bilder på mitt rum, hoppas jag!

nere i källaren sitter jag. det är en macdator. jag förstår ingenting. verkligen. allting är så märkligt. men rummet är rätt fint, fast det är armegrönt på väggarna. ja, jo . jag vet inte. det blir inte djupare eller inteligentare än såhär.

catti och frida, och alla andra som börjar imorgon. jag hoppas, hoppas verkligen att det blir värt och bra. eller i alla fall helt okej. så kanske jag också snart kommer tycka det.

jag ska ringa samtal. ett och berätta dåliga nyheter. ett så jag får höra dåliga nyheter. jag tycker inte om att ringa. så det kommer gå åt skogen. antagligen.

jag har packat, packat ihop det mesta av det bästa jag äger. för imorgon flyttar jag iväg. i alla fall för de flesta dagarna i veckan. tack och lov. och speciellt med plats har jag gjort till en present jag fick igår. världens finaste present. som jag kommer titta på varje dag där i båstad. så jag kan sluta vara så som jag är och förhoppningsvis vara lite starkare och lite självständigare. (tack catti.)

igår åkte jag trots allt till malmö. med britta och frida. fin tjejer. och catti också. vi såg soko och satt allra längst fram och jag skrattade och log för hon var så galet galet underbar. när hon satt där med tigersaken på sig och slog sönder sin trumma. eller när hon tyckte att alla som vill kunde komma in och sitta precis framme vid scenen, som popdagis tyckte jag. eller när hon grät en skvätt på scenen. eller när hon rapade i micen! åh, hon var fin hon.


hon sa att hon hatade dem där låtarna hon har blivit så uppmärksammad för, så dem spelade hon inte.

sen såg vi billie the vision men som blev lite förstört av ett hånglande par. åååh, sånt är så irriterande.

sen satt vi i ett fint tält och hade blåskonsert med glasflaskor.
frida skickade sms till storbildsgrejen och sånt fint.


britta tyckte min personlighets kris var fin. jag tror hon ljög med jag kände mig blingig. inte helt fel det heller.

sen gjorde vi bästa dansen och sjöng på milkshake med kelis.

dessutom blev vi filmade och intervjuade av en kille om typ. eh. den där storbildsgrejen. det var konstigt.
fin kväll!

jag vet inte om det märks, men ordet fin, fint är det jag använder mest, det ord jag tycker bäst om. men nu är det ju så att jag inte vill använda sönder det, så innebörde blir mindre värd. det hade varit förkrossande. jag vet inte riktigt, men ingen av synonymerna jag hittade slår fint. eller?

högklassig, förträfflig, av hög klass, ypperlig, prima, förstklassig, lysande; vacker, snygg, proper, prydlig, smakfull; elegant, exklusiv, flott, chic, läcker; fördelaktig, förmånlig, lönande; angenäm, behagfull, taktfull; bra, utmärkt, förträfflig, petit; glatt,  gracil, förnäm, ädel, nobel, kultiverad, belevad, mondän, av god familj, prudentlig, grann, tjusig, nätt, utsökt, stilig, snitsig, förnäm, ljuv.


jag har en mapp där jag samlar allt fint. det här är luke pritchards skor. fint va? eller snitsigt kanske?

idag har jag lyssnar på Whitest boy alive en stund. förbannat min vita hy och funderat på hur himla lika de låter till Kings of Convenience. jag har också rotat igenom alla lådor jag har efter något vettig att ta på mig. men inget. förbannat det. det blev sådär, som nedan. svart för det är så förbannat lätt att klä sig i svart. jag tror jag förbereder mig på hösten. sen har jag förbannat mig själv för jag är så borttappad, jag har letat och letat. men inget. säg mig, hur ska det gå? ny skola, nytt allt, och jag är borttappad? ingen vill umgås med någon som är borttappad. en finnig, kort, blond borttappad tjej. låter inte bra alls det där. dessutom har jag förbannat att det som jag tycker är jobbigt egentligen är så himla i-lands att jag bryts itu av det. det är så egoistiskt av mig och dumt och det är för fan en förolämpning mot dem som faktiskt har problem som skaver och gör ont. ikväll ska jag se soko och jag borde vara så peppad men det är jag inte och det är förbannat det med.

och f.y.i. jag ska inte på begravning.








all she got is blondness, not even tenderness.
det är jag det.

jag har tappat mig själv. och det har jag verkligen inte tid till.

behövs:
en älskvärd vän
trocadero, kakor och godis
en grön park (t.ex. jordbodalen)
solsken
en fin fin filt







crazy shit! på tisdag bor vi på Apelryd för det mesta!

allt jag vill ha ikväll är en sån där kram. en kram som inte tar slut. en kram att gömma sig i. en kram att gräva ner sig i. en kram utan ord. en kram som inte är stel. en kram som är mjuk som sockervadd. en kram som lovar mig att jag inte är så ensam som jag känner mig precis just nu. NU.

jag har varit vaken i mer än två timmar. sen klockan nio alltså. det var hon från apelryd som väckte mig när hon ringde. hon sa att de hade skickat fel lapp till mig och en massa annat skitsnack. det var mycket skitsnack. men jag hoppas det löser sig. för verkligen, jag orkar inte alls om det inte löser sig. dessutom har jag blivit sjuk känns det som. trött i huvudet och täppt i näsan. äckligt. göteborg är för bra för mig. nu ska jag fortsätta sy på min klänning som jag stannade upp alldeles för sent för igår. det blir ganska bra tror jag, den är röd. och under tiden ska jag se på romeo+juliet, den där moderna versionen där leonardo dicaprio är så söt.

och jag vill vara i stockis, stockis, stockis!

så här blond och fin vill jag vara idag. men istället är jag fortfarande lite småsunkig och trött på allt jag äger. så därför ska jag sy en klänning för tyget jag hittade på kupan för tjugo kronor tidigare idag. och fortsätta sura över att apelryd klantar sig och inte gör som jag vill. känns inte kul med skola alls alltså.

av någon anledning blev vi fotade ett par gånger under way out west då. nyss hittade jag den ena bilden, mmm indisk mat i på gräset precis utanför området. jag är ju knappt med på bilden, bara min fula lugg, lite ben och händer och sådär. men det gör inte så mycket, britta och sofie får gärna ta hur mycket plats dem vill. peder och hans kompis är också med. platinablondisarna.

 

jag kan verkligen inte förstå att jag var där. precis DÄR och hörde den här låten.
åh, att jag inte uppskattar saker när dem faktiskt händer.

If there's no one beside you
When your soul embarks
Then I'll follow you into the dark

jag är hemma från göteborg och så. och ja, det var fint men samtidigt så konstig med massa olika känslor och beteende hela tiden. men på hela taget var det bra, fint i en underbar mix. följande saker har jag hunnit med; varit en utmärkt reiseleiter, åkt spårvagn hit och dit, men mest till hållplatserna Bellevue och Linnéplatsen, ätit skosulepopcorn, suttit på en litet fik, inhandlat en regnponcho som inte behövde användas, upplevt en sjukt bra Lykke Li spelning, trixat med en knarrig dörr mitt i natten, ätit indisk mat i på gräset utanför området, varit sjukt långt framme vid scenen på Håkan (pojken brevid mig fick en ros), dansat (självklart!), blivit lerig, blivit fototad av flera stycken, pratat med folk, varit oförstådd i min skånska, men samtidigt fått höra hur schysst min dialekt är och en hel del annat. så ja, jag har haft det bra. och broder daniel då? jo, det var precis som jag trodde. precis som i den där smithslåten. rubber ring. but dont forget the songs that made you cry and the songs that saved your life. det är väl inget att berätta egentligen, men största delen av konserten såg jag inlindad i en svart sopsäck sittandes på gräset framför ena storbildsskärmen, för att försöka ta igen mig efter panikattacken jag fick. när jag behövde skrika och slåss för att få luft.

Nu är jag trött och har ont i halsen och inte på humör för någonting. lite därför det har blivit trixigt och fel med apelryd och sånt som måste tas hand om. orkar verkligen inte sånt.

p.s. idag när vi var påväg till det där söta söta fiket såg jag fredrik virtanen och nån snygg brud. det var ballt alltså. d.s.

åh, jag kan inte ens beskriva hur glad jag känner mig precis nu. nu. jag packar och donar och fixar till göteborg imorgon. jag känner på mig att det blir bra. jag har precis sytt färdig på den helt fantastiskt klännig jag hittade igår och jag känner mig himla fin. jag har köpt ett par sådana fulsnygga gröna stövlar på överskottbolaget. och jag packar lätt. vill känna mig lätt, så det går lätt att skratta och dansa. jag har inte ens kamera med mig (den fungerar inte så bra sen arvika). jag ska bara samla på mig minnen i huvudet, istället för på datorn. och ja, det gör till och med inget att det antagligen kommer regna på oss, så känns det. åh. vi ses på söndag.

igår kände jag mig modeblogg-ig. (kan man säga så?) nej det kan man nog inte.
jag skyller istället på att det inte regnade och tröjan är bästa inköpet från Paris.

jag har haft en dipp idag. jag har varit så arg och ledsen och bitchig. bitchig. känn på ordet. det är inte jag. jag är inte bitchig. men idag var jag. mot den som förtjänar det minst. fy för det, jag är ingen bitch. det är inte vad dem säger om mig. jag brukar få höra att jag positiv, glad och fnittrig. men jag kan tänka att det inte märks särskilt mycket på den här bloggen. och jag har svurit. svurit jättemycket och det är inget man vill göra. det låter så hemskt grovt och blandat med skånska är det en förfärlig kombination. jag är inte upprörd längre i alla fall. jag skrev av mig på den gamla skrivmaskinen på rumett. jag vågar inte titta på vad jag skrev, men det var något i stil med äckel äckel äckel.

men jag gjorde mig lite gladare med en prickig klänning och sen på änglaverket hittade jag en väska och en fin fin fotoram till Audrey. kände att hon förtjänade det istället för att ligga ihoprullad i en gammal fransk tv-bilaga.

jag borde börja med peppen nu, för på snortidigt på fredag morgon åker jag, britta och sofie till göteborg och sådär. för att lyssna på musik och bo i en campingvagn i kviberg. men mest av allt vill jag dansa. dansa och var söt, trevlig, social och allt det där. (ljusår ifrån.) men jag ska försöka.

jag har promenerat med sofie. dumpat all min skit på henne. delat den. det kändes bra. men lite elakt. sen gungade vi bort alltihopa. det löser saker och ting rätt bra, att gunga alltså. så du vet. om du skulle behöva det någon gång. nu är det nog dags för mig att vända rätt på dygnet efter som jag "bara dräller runt", som min kära papi sa. fast om jag tänker efter, så stuntar jag nog i det. för det är såhär jag vill ha det. (förutom all den där skiten då alltså.) och lite sånt här:

jag har tre ord ikväll.

Clark and Michael. Clark and Michael. Clark and Michael. Clark and Michael.
http://www.clarkandmichael.com


lägg det på minnet och gå in och titta på deras program, blogg - ja alltihopa. det är dem två som gör mig glad i magen ikväll. jag känner mig rätt säker på att jag kommer sova gott inatt. tack vare dem.

nej, det blev ingen synundersökning för gå ut i störtregn kändes inte särskillt lockande. men en kaka blev det. en god kaka och det passade alldeles utmärkt till filmerna jag har sett i eftermiddag. Little Miss Sunshine såg jag. känns som jag är väldigt sen med att se den, och den var fin och söt och tjusig i sina färger precis som alla har sagt. farfar var härlig. och självklart vill jag tokdansa varje dag. sen såg jag P.S. I Love You. mest för att jag tycker om att skriva P.S. det är som små extra medelanden. en extra omtanke liksom. det är fint. och sen var filmen också sådär jobbig med sorg i hjärtat men sen så kärleksfin att det inte alls går att sluta gråta. Åh, jag är kanske himla blödig men jag kunde verkligen inte sluta gråta.

(och nej, vad jag inte tycker om att varje gång jag får ett sms så hoppas jag att det är från dig. eller att jag spenderar timmar framför den här datorn för kanske, kanske har du skrivit något till mig. vad som helst. åh, jag vet vad jag skrev innan i ett tidigare inlägg men nu vet jag inte alls. igen! åh, jag vet att du har ett liv och snart är det väl dags för mig att skaffa mig ett. så jag också kan vara en som har så mycket att säga. fy vad jag inte tycker om det här.)

Andrews Sisters var stora på fyrtiotalet. det verkar ha varit fint. de har gjort sån där 40 tals musik man blir glad av. och det enda man känner för är att tjusa till sig i håret, ta på sig en fin klockad kjol och blus och dansa. jag vet inte, men jag kan tänka mig att det var sådana som dem tre systrarna som pojkarna ute i krig drömde om när dem hade tid till sånt.

imorgon ska jag på synundersökning och baka en kaka. tror jag. ta igen mig efter de senaste dagarnas skratt, fnitter och bubbel i magen finheter. som att sitta i vikingsbergsparken på en fin fin filt. eller sitta på sofies säng och retas med henne lite grann. eller att dricka te under träden vid mariakyrkan. att få höra att man är vacker.

nej, jag är nog inte kär i dig. men det är okej. men jag hade gärna velat vara din sparv, eller vem som helsts lilla sparv.
(det blir inte mer än så.)

klockan är exakt fyra. jag är dum i huvudet som fortfarande sitter vid dumburken. sofie sover och hon är lycklig. det är sött. edith piaf är ball. och jag önskar jag var lite bättre, lite sötare och nu vill jag sova.
(vilket äckligt inlägg - men det gör inte så mycket.)