SOMETHING VAGUE

idag har jag lyssnar på Whitest boy alive en stund. förbannat min vita hy och funderat på hur himla lika de låter till Kings of Convenience. jag har också rotat igenom alla lådor jag har efter något vettig att ta på mig. men inget. förbannat det. det blev sådär, som nedan. svart för det är så förbannat lätt att klä sig i svart. jag tror jag förbereder mig på hösten. sen har jag förbannat mig själv för jag är så borttappad, jag har letat och letat. men inget. säg mig, hur ska det gå? ny skola, nytt allt, och jag är borttappad? ingen vill umgås med någon som är borttappad. en finnig, kort, blond borttappad tjej. låter inte bra alls det där. dessutom har jag förbannat att det som jag tycker är jobbigt egentligen är så himla i-lands att jag bryts itu av det. det är så egoistiskt av mig och dumt och det är för fan en förolämpning mot dem som faktiskt har problem som skaver och gör ont. ikväll ska jag se soko och jag borde vara så peppad men det är jag inte och det är förbannat det med.

och f.y.i. jag ska inte på begravning.








all she got is blondness, not even tenderness.
det är jag det.