några ord om varför jag gråter till P.S I love you

nyligen satt jag ihopklämd i en soffa med en massa flickor.
vi såg p.s. i love you.
det var inte första gången jag såg den.
ändå grät jag mest (sen kom emmy).
men inte för att p.s. i love you är någon speciellt fantastisk film.
skådespelarinsatserna kunde verkligen ha varit bättre, mijöerna bättre, filmningen bättre. mycket kunde vara bättre.
men den här söta lilla filmen innehåller så mycket kärlek att det är något otroligt.
och så försöker man tänka att det bara är hittepå och trams men ändå så tänker man att det går ju inte att ta så stora känslor och grunda dem på ingenting.
den här fina 21-åriga bokförfattaren måste ju ha känt, haft någonting.
och det här någonting blir stor kärlek och så gråter jag för jag kan inte riktigt förstå hur man som två olika människor och kan hitta varandra i världen
och känna varandra så bra att man VET utan att egentligen ha fått veta något.
att man som två personer kan vara en.
allt det här, gråter jag för.

för något så stort lär ju knappast jag få uppleva.

Kommentarer
Postat av: michelle

du kommer att bli någons allt, hur skulle du kunna inte bli det?

du är så fin, så fin maria. det är så svart att få dig att förstå hur himla fin du är.

för även om du inte tror på mig när jag säger det, så är det faktiskt sant att DU är finast i världen.

2009-09-18 @ 16:23:31
URL: http://tildeathdouspart.blogg.se/
Postat av: emmy

det är ganska av mycket sån kärlek hos oss i klassen. Vi älskar dig iallafall jag. Eller älskar är inte rätt ord, för det är så mycket mer. du vet hur mycket vi gillar dig hoppas jag. Du är på min topp 3 lista. så du vet

2009-09-18 @ 20:54:14
URL: http://regrettes.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0