åh, jag inser ju såklart att det är jättetramsigt att bli arg på en envis 51-årig kvinna som har det bra i sin lilla bubbla och så inser man att det är bra att lära sig kommunicera med sådana människor (för hon hälsar ju på Henrik Larsson)


... och så botar jag huvudvärken med detta istället.

nothing gets crossed out

jag gick från himmel till helvete på 72 timmar.
jag hatar min praktik.
och så cyklade jag hem i regnet och frös och mina plagg blev blöta, jag blev blöt och så grät jag och hulkade mig och höll för munnen för tänk om någon hörde. och så trodde jag att det var slutgråtet när jag kom hem för jag hulkade inte lika mycket längre men icke sa nicke, så nu ser jag lite dåligt för all gråten och så gråter jag för gråtandets skull och inte bara för att verkligen allting har gått fel idag utan för att hela min kropp är utarbetad och trött och jag behöver laga mig själv lite granna.



och så tänkte jag att det kanske var bra att förtydliga att den här bloggen existerar inte för att jag vill att folk ska tycka synd om mig, för det är inte synd om mig. den är min och mitt tidsfördriv och mitt ställe om jag behöver formulera av mig.

don't it drive you crazy

åker buss och tänker sitt inte där, sätt dig inte brevid mig men såklart är det det ända jag vill, att någon ska lägga armen runt mig så jag kan vila mitt tunga, malande huvud på någons axel och slippa tänka samma gamla tankar samma gamla att jag är fel, fast, och fast i den här kroppen, det här huvudet, det här huset, den här staden, den här försiktiga, blyga, äckliga personligheten och fast, jag är fast, och kommer jag någonsin komma loss?

jag vill också ha tretusen saker på gång,


It’s still a little hard to say what's going on

skillnaden mellan att trilla för man är sen till bussen och skrapa upp knäet och stuka foten i Helsingborg, jämfört med Båstad, är att det finns en möjlighet att två klasskompisar från mellanstiadiet sitter på busshållsplatsen.
(så här klantig brukar jag inte vara)

förövrigt satt det på bussen fyra stycken tjejer i likadana Odd Molly-kappor.
stilen här är verkligen tydlig - och tråkig.

the thoughts will soon revert you


07.10 när jag gick till jobbigt var tisdagshimlen så rosa/lila/orange. fint.
Idag när jag slutade, för denna omgången kontorsarbete, handlade jag läppstift för 35 kronor stycket i Findus personalbutik. Det var spännade. Förövrigt tror jag inte att jag har varit med själv på bild i så många inlägg, så tätt intill sen... aldrig. eh. excuse moi eller nått.

the cats across the roof mad in love

jag har aldrig lyssnat på Bob Dylan.
jag har inte sett I'm Not There.
men det här klippet är finast, nästan någonsin.

och så det där leendet.

i'll be left with nothin' but memories and no time

jag svarar jag vet inte på allt. jag vet inte och jag vill inte.
jag vill inte jag vill inte. jag vill inte jag vill inte.
jag vill inte jag vill inte.
jag vill inte jag vill inte.
jag vill inte jag vill inte.

bara att jag inte längre vill vara bitterfittan.
så jag låser in mig och jobbar på det.

mitt ET-finger vill ha vindruvor


ps. det känns helt stört att skriva utan ena pekfingret.

knäppgökar/oväntade meddelanden/vemdå


I förmiddags spelade Markus Krunegård i skivaffären på bruksgatan och samtidigt satt jag i Helsingborgs flottaste dams kök

´

när inget duger - inte ens jag själv - finns bara m.ward&conor

I'm not your Chesnutt,
I'm not your Mould,
I'm not your DJ on late night radio,
I'll be the first one to ask where you were,
I'll be your bird.

make way, for whatever will be, will be between the sandman the brakeman and me

på lunchen diskuterade vi svininfluensavirus.
jag sa "- nej man vet ju inte bieffekterna"
men när jag kom hem hjälpte mamma mig att inse att jag tillhör ju högriskgruppen.
ja just det.
jag har så lätt för att glömma bort.

turban kan va kul



eh tänkte att bilder på mig förekommer ju inte så ofta,
och idag var jag glad efter lite insanity och snart kommer jag hem och så väntar nedskrivna ord på papper från spanien på mig.

känns som tre tusen år sedan du for söderut



wishin'

i am a rock
i am an island
i have my books
and poetry to protect me
i am shielded in my armor

(and a rock feels no pain
and an island never cries)


comfort ye, my people

borde inte ta illa upp, men det gör jag.
det gör jag.
annars är det händel, debussy & gretakramar.

förövrigt hade jag min första körlektion, det var tämligen spännande.

it's only water that's commin' out of your eyes










jag vill fotografera saker som faktiskt säger någonting.
som betyder något. visar något av vikt.

istället fotar jag mina pappa som sörplar i sig spaghetti,
men det finns väl någon sorts charm i det med.

dagens värdaste grej; hemmagjord pizza med greta på.


what am i to do, should i go home


en klassiker. åh. värd att se over and over.
ps. nu har jag sett 500 days of Summer.
som förväntat, bra och smiths. inga är som the smiths.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0