SOMETHING VAGUE

i fredags såg jag markus krunegård med frida som fyllde år och hennes vänner. så jag träffade alltså folk från helsingborg som jag inte träffat förut, som faktiskt verkade helt okej. schyssta brudar liksom. på något sätt blev jag förvånad. men det var fint som tusan. sen var det söta pojkar där också, som man kunde titta lite på och känna sig lite fin.
sen var ju markus också sådär fin som jag trodde. jag såg väldigt långt fram, precis nedanför honom. och det var bra och jag dansade inte så mycket och var fin i håret. sen fick jag också se parken, dagar i arkadien osv live. fint. jag kände mig nöjd, tillfreds med helsíngborg faktiskt. märkligt att det ska krävas att man flyttar för att det bra i staden, så man kan se mer än bara det som får en att kvävas.


mmm, det är en studsig markus. den enda bilden som inte blev sådär konserttråkig.
annars gav jag bort två burkar tictac, den ena vet jag blev levererad till keybordisten, han skakade min hand. den andra kan ha blivit levererad om markus var sugen på tictacs, men jag vet inte. han kanske inte uppskattar tictac lika mycket som jag.