"det här är sista på gången på ett tag, men vi kommer ju tillbaka"
och det var "vi orkar nog inte köa jättelänge" och jättegungan och suget i magen som suddar bort allt tungt och att se en viss man i 2 sekunder och sen fortsätta att stirra in i frisyrer, och my kind of man i beige kavaj och läskiga folkmängder och studsiga flickor långt bak och stå i blomstergrejer och tanter som klappar med och se jättemegafolkhav och tretusen lysande mobiler och en alldeles magisk Håkan.
Att man kan känna sig så nära fast man är så långt ifrån.
Att man kan känna sig så nära fast man är så långt ifrån.
i know it hard to take but her mind has been made up
om jag hade sagt till mig själv för ett år sen att vackra kvinnor skulle säga och skriva snälla snälla saker till mig, att folk skulle vilja krama mig varje morgon och faktiskt lyssna på vad jag har att säga, skulle jag inte tro mig själv! men nu har det ju blivit sant och det är ju helt insane.
några ord om varför jag gråter till P.S I love you
nyligen satt jag ihopklämd i en soffa med en massa flickor.
vi såg p.s. i love you.
det var inte första gången jag såg den.
ändå grät jag mest (sen kom emmy).
men inte för att p.s. i love you är någon speciellt fantastisk film.
skådespelarinsatserna kunde verkligen ha varit bättre, mijöerna bättre, filmningen bättre. mycket kunde vara bättre.
men den här söta lilla filmen innehåller så mycket kärlek att det är något otroligt.
och så försöker man tänka att det bara är hittepå och trams men ändå så tänker man att det går ju inte att ta så stora känslor och grunda dem på ingenting.
den här fina 21-åriga bokförfattaren måste ju ha känt, haft någonting.
och det här någonting blir stor kärlek och så gråter jag för jag kan inte riktigt förstå hur man som två olika människor och kan hitta varandra i världen
och känna varandra så bra att man VET utan att egentligen ha fått veta något.
att man som två personer kan vara en.
allt det här, gråter jag för.
för något så stort lär ju knappast jag få uppleva.
vi såg p.s. i love you.
det var inte första gången jag såg den.
ändå grät jag mest (sen kom emmy).
men inte för att p.s. i love you är någon speciellt fantastisk film.
skådespelarinsatserna kunde verkligen ha varit bättre, mijöerna bättre, filmningen bättre. mycket kunde vara bättre.
men den här söta lilla filmen innehåller så mycket kärlek att det är något otroligt.
och så försöker man tänka att det bara är hittepå och trams men ändå så tänker man att det går ju inte att ta så stora känslor och grunda dem på ingenting.
den här fina 21-åriga bokförfattaren måste ju ha känt, haft någonting.
och det här någonting blir stor kärlek och så gråter jag för jag kan inte riktigt förstå hur man som två olika människor och kan hitta varandra i världen
och känna varandra så bra att man VET utan att egentligen ha fått veta något.
att man som två personer kan vara en.
allt det här, gråter jag för.
för något så stort lär ju knappast jag få uppleva.
fosterställning
.
.
nu är Sophia äntligen tillbaka i den kalla delen av röda huset.
hon spelar jag ger dig min morgon och så värmer det lite i hjärtat.
hon spelar jag ger dig min morgon och så värmer det lite i hjärtat.
b-b-b-britain's teens / snart får det vara dags
I'm so afraid of tomorrow but so tired, so tired of today
fredag och det var kräftor och gumman med dialekt, johannas jättefina tights, lågstadiebästisar och ett tummislöfte. Och sånna löften tummar man inte på.
och så var det för en stund okej att vara sjutton.
och så var det för en stund okej att vara sjutton.
helt plötsligt är det inte lika gosigt att bo i den gosiga delen av huset om man inte får ha världens gosigaste S alldeles nära
bkilling yourself to live / en gång läste jag en bra bok
en sån bok där man egentligen borde vara mer påläst.
fortfarande pyjamas, och så mejl till jag britta som lovat och mystery jets och "du är den bästa dottern jag någonsin haft"
och så hade det varit fint om jag hade hittat lite vitt eller rött ulligt garn, typ nu.
jag har bakat blåbärsmuffins, de är jättegoda
och så är det ganska skönt att vara hemma och ligga och titta på på spåret i mammas famn.
i'm a sickerning wreck, i've got the 21st century breathing down my neck
idag fyllde jag i Pliktverkets mönstringsformulär.
det var en komisk upplevelse,
jag är både allvarligt allergisk och
tar receptbelagda mediciner dagligen.
och en hel del annat icke "lumpen-material".
ehe. utmaning osv,
mm.
jag ser fram emot att se hur Försvarsmakten formulerar sina "tack, men nej tack" - brev.
det var en komisk upplevelse,
jag är både allvarligt allergisk och
tar receptbelagda mediciner dagligen.
och en hel del annat icke "lumpen-material".
ehe. utmaning osv,
mm.
jag ser fram emot att se hur Försvarsmakten formulerar sina "tack, men nej tack" - brev.
-
mitt samvete kväver mig, var tog luften vägen?
you took something beautiful and painted it red
jag har:
- bott in mig lite smått och samlat ihop flocken, italienskavägen flickorna
- har haft en "som att kasta upp ett ägg, skitgött på vägen upp men aj aj vad det gör ont när man landar igen" -kväll i malmö.
- kramats & kramats och berättat jättemånga gånger om mitt emmaboda- fina fina minutrar in heaven.
- lagat mat till mig själv en gång! på 6 dagar!!
- varit svart & haft hatt & känt mig fin i pringles-mustasch.
och en hel del annat, båstad är himla flott för tillfället!
- bott in mig lite smått och samlat ihop flocken, italienskavägen flickorna
- har haft en "som att kasta upp ett ägg, skitgött på vägen upp men aj aj vad det gör ont när man landar igen" -kväll i malmö.
- kramats & kramats och berättat jättemånga gånger om mitt emmaboda- fina fina minutrar in heaven.
- lagat mat till mig själv en gång! på 6 dagar!!
- varit svart & haft hatt & känt mig fin i pringles-mustasch.
och en hel del annat, båstad är himla flott för tillfället!
I'm sorry to which ever man should met me in this state
hm, jag vet att alla mina klasskompisar antagligen packar, men jag är inte så sugen. jag spenderar alla mina sekunder med att försöka bestämma mig för om jag ska gå på en såndära fest ni vet.
som man kan bli bjuden till ibland där människor man kände för ett och ett halvt år sen kommer befinna sig och man kommer känna sig om möjligt ännu mer otillräcklig och ful och tråkig och konstig och sådär. och så blir man en liten liten flicka igen. sådär som de flest sjuttonåringarna var när dem var fjorton, fast jag är det nu för jag är lite sen i utvecklingen. eller något. åh, vad jag önskar att mina hjärna kunde sluta mala sönder sånt här.
fast. jag har dock letat fram min finaste pryl, min svampbobtoaster.
den är azumnezzz (önskar jag kunde säga det som emmy)
divafakta à la Madonna
- Säkerhetsvakterna fick order om att stirra in i väggen, de fick inte titta på henne.
- Dansarna fick öva mitt i natten för Madonna var inte nöjd.
- Någon hade stött till Madonnas headset, hon hade får vredesutbrott.
- De hade byggt en helt ny loge till Madonna, hon var inte nöjd "den var för liten" så den fick byggas om mitt i natten.
- Madonna skulle kissa på en sprillans nya toa, så det fick installeras.
(nya kunskaper efter tjuvlyssnande på peter, som extraknäcker som säkerhetsvakt. nästa gång är det way out west för honom. ehh. jag vill bara be honom att adoptera mig och ta med mig och allt, åhhh.)
dagens "jag missar på way out west"- ont: [ingenting]. liksom. (igår var det vampire weekend)
- Dansarna fick öva mitt i natten för Madonna var inte nöjd.
- Någon hade stött till Madonnas headset, hon hade får vredesutbrott.
- De hade byggt en helt ny loge till Madonna, hon var inte nöjd "den var för liten" så den fick byggas om mitt i natten.
- Madonna skulle kissa på en sprillans nya toa, så det fick installeras.
(nya kunskaper efter tjuvlyssnande på peter, som extraknäcker som säkerhetsvakt. nästa gång är det way out west för honom. ehh. jag vill bara be honom att adoptera mig och ta med mig och allt, åhhh.)
dagens "jag missar på way out west"- ont: [ingenting]. liksom. (igår var det vampire weekend)
cause you're awsome and so am i
och så kände jag inte för att vara ledsen/tråkig/kass tjej
så då bestämde jag mig för att vara spontan, kul tjej istället.
och så ringde jag upp en annan spontan och kul tjej.
och så hade jag en skitbra kväll sittandes på något hårt (som kvällen innan med) och så pratade och pratade vi och tog igen månader av missad tid.
så då bestämde jag mig för att vara spontan, kul tjej istället.
och så ringde jag upp en annan spontan och kul tjej.
och så hade jag en skitbra kväll sittandes på något hårt (som kvällen innan med) och så pratade och pratade vi och tog igen månader av missad tid.
I know that when you look at me there's so much that you just don't see
jag har varit sjuk, är sjuk och det innebär med trötthet än vanligt (och ont i hjärtat a lá "jag vill bara lyssna på whitney houston och titta på solnedgången från toppen av terasstrapporna). hm, så jag har sovit mycket och haft många surriga blurriga drömmar. och emmaboda-finisen har dyk upp i tid och otid i mina sjukdrömmar. sist handlade om en jätteannons som sökte mig. och så där va.
jag vet att det är desperat och sorgligt, men jag har aldrig fått höra, aldrig varit hon där som får blickar, komplimanger. så. så. sådär du vet va? så det får vara som det är och jag fortsätter sjukdrömma. (och så slutar jag babbla, du har väl redan hört allt en triljonsgånger innan)
jag vet att det är desperat och sorgligt, men jag har aldrig fått höra, aldrig varit hon där som får blickar, komplimanger. så. så. sådär du vet va? så det får vara som det är och jag fortsätter sjukdrömma. (och så slutar jag babbla, du har väl redan hört allt en triljonsgånger innan)
wandering the streets of paris
La Blogotheque är världens grej alltså, bara fina band som spelar fina akustiska versioner av sina låtar, medans de vandrar runt i paris. ett vinnande koncept så att säga. Tänk er typ shins som spelar på parisiska torg och i'm from barcelona-emanuel och tjugo barbesökare och guillemots som spelar med en gammal skrivmaskin och fina gamla gubbar som kommer fram och försöker sjunga med. det är jättebra, särskillt när man sitter och knapprar in findusrecept i ett jobbigt system som hänger sig.
